torsdag 29 januari 2009

Om mina ostar

Idag skrev jag en text om mina ostar. Jag har gått och tänkt länge att jag skriva nåt och nu när jag satt mej ner så rann det bara ur mej. Jag är riktigt nöjd. Ge mej gärna synpunkter i kommentarena! Så här blev det:

Ostar från Meåfors Getgård

I gårdsmejeriet gör jag traditionella getostar som generationerna före mej. På kurser har jag lärt mej ostarnas hemligheter och dessa kunskaper använder jag för att få fram en riktigt gos lagrad getost. Av de äldre i trakten har jag hört mej för hur de brukade göra här.

Egentligen gör jag bara en sorts ost men beroende på när man äter den ger den helt olika smakupplevelser. Varje ost blir dessutom individuell beroende på var getterna betat, vilket väder det var vid ystningen och lagringen samt ysterskans infall. Som färsk är den mycket mild och lite gummiartad. Lagrad i två månader så har smakerna mognat. En del ostar har jag grnmögel i och dessa får extra smak av detta. Lagrad i 6 månader eller mera börjar ostarna få en riktig delikatessmognad. Efter ett års lagring så stimuleras så många smaklökar att det kan bli för mycket för den ovane.

Getmese kokades i var och varannan gård här i västra Ångermanland under förra seklet. Jag lärde mej koka mese i svärmors gamla gjutjärnsgryta och har nu lyckats göra samma slags mese i en elgryta i mejeriet.

Getterna är de som levererar råvaran och måste skötas därefter. En frisk och glad get ger bra mjölk. Maten de ätit ger smak i ostarna. Därför får våra getter vara ute året om med mycket rörelseyta. Under vintern kan de välja mellan den stora steniga hagen och stallet med strö och krypin. Sommartid släpps de på bete i våra örtrika nipor ner mot Fjällsjöälven. Dessutom ser vi till att de får gnaga bark från sly och grenar från avverkningar. Lite kraftfoder i form av norrländskt odlat korn används för att muta getterna vid mjölkningen.

Läs mera om livetpå Meåfors Getgård i bloggen : http://torparfrun.blogspot.com/
Kom gärna och hälsa på oss på gården. här finns förutom getterna även en arbetande vallhund och några dikor med sina kalvar.

Kontakta: Tove Graeffe och Urban Näsmark på 0623-23019 eller 070-266 5006

7 kommentarer:

reneesfotoblogg sa...

Du kan tro att snålvattnet rinner till när jag läser om dina ostar.
Blir alldeles lyrisk när jag tänker på läckerheterna vi inhandlade på ett mejeri strax utanför Föllinge för ett par år sedan. Vi åt nyfångad smörstekt sik och olika getostar med hjortronsylt till, det är delikatesser det för en västkustbo.
mvh Renée

Torparfrun sa...

Det där lät underbart gott även för mej som bor med allt detta omkring mej...

Anonym sa...

Bra innehåll i texten, det var inspirerande och intressant att läsa!! Men om jag ska vara petig... man märker att du är mer naturvetare än svenkslärare, du skulle kunna fixa till svenska språket lite, mej stavas ju mig, gos stavas god, grönmögelordet har faktiskt ett ö i sig, meningarna kändes på vissa ställen bakvända och ett bättre flyt mellan meningarna skulle vara bättre.. Men man förstår i alla fall att du kan det här med ost och getter! :-)

Anonym sa...

En rättelse - grönmögelordet har ju två ö:n... och det ena lyckades du ju klämma dit :-)

Anonym sa...

Vilken fantastisk kunskap du håller på att förvärva dig!( - använder futurum därför att kunskap är väl inget statiskt tillstånd?)
Intressant och aptiltligt resonemang - men hur får du mig att tycka om getost? Jag har såååå svårt för smaken...!

mvh, Anja

Torparfrun sa...

Systeryster: Du ska få dokumentet per e-mail så kan du föreslå ändringar. Stavfelen är nog bara hr på bloggen, jag kunde inte klistra in texten utan måste skriva av den.
Anja: Man behöver inte tycka om getost, men man måste ju smaka på min för den kan ju vara godare än någon man smakat förut ;-)

mossfolk sa...

En bra och intressant text! (som nog behöver bearbetas lite språkligt om den ska användas)
T.o.m. jag som inte alls är särskilt förtjust i getost blir sugen :)