tisdag 19 juli 2011

På kulturhistorisk upptäcksfärd vid Arksjön

Under eftermiddagen smet jag från gårdsbutikens rush och satte upp självbetjäningsskylten. Tyckte det var läge för en skogspromenad, jag gör alldeles för få sådana nuförtiden trots att skogen tar vid bara tio meter från sovrummet. Ubbe gjorde sin första skogsröjningsdag i sin nya firma vid Arksjön. På vägen dit fick jag många blåbär i magen, fyra hjortron i hinken och ett trevligt lavskriksmöte. Det var inte svårt att hitta honom trots att jag aldrig varit just där, motorljudet ljöd över skogen. En gubbe som var så svettig att han fick vrida ur tshirten hittade jag. Trött men lycklig och glad åt att jag kom med kaffe och extra macka.
Efter fikapausen medan Ubbe gjorde sin sista röjningssväng gick jag längs Arksjön och försökte hitta flera hjortron. De flesta var dock alldeles för vackert röda för att jag skulle få loss dem från plantan. Konstaterade dock att dunsen av mogna hjortron mot en hinkbotten är väldigt rogivande. Tyvärr tog det ljudet aldrig slut medan jag plockade. Nåja det räcker i alla fall till en liten klick brevid en friterad camembert från mejeriet. Hittade dessutom två tegelsoppar som fick bli svampsås till entrecotskivorna från eget djur som jag stekte till middag. Lyxigt att kunna hämta så fina råvaror nära hemmet.
Men vart tog den kulturhistoriska upptäcksvärden vägen hör jag att du undrar nu. Jo jag hittade resterna från en murstock med två föredetta fina ekor vid stranden. Bara en liten bit längre bort fann jag den mysigaste slåtterängen i solen. Här växte mjuk starr och ska jag någongång skörda skohö så går jag hit. En snutt gärdsgård stod kvar nära den och jag hittade även en husgrund. Jack blev helt sprallig av solglittret på denna äng, började springa omkring med kvistar och riva i buskar. I övre delen av ängen fann jag det jag trodde, ett dike som höll undan den värsta myrmarken som dominerade skogen runtomkring. Hittade också brudsporre som är tecken på en fin slåtteräng samt en röd blank liten svamp som jag tror är en sån svamp som trivs på naturliga ogödslade ängar.
Skogspromenaden bjöd också på mjuka mosskullar, färggranna kremlor och andra roliga svampar samt ganska många myggbett. Harmonisk blev jag också som alltid då jag vandrar fram mellan höga trädstammar.

2 kommentarer:

Elisabet. sa...

Vilket litet äventyr du har varit på! Och så härliga bilder!!

T a c k, som delade med dig!

Emmeli sa...

Sååå vacker att se. Längtar upp dit då och då. Det är inte riktigt samma att gå i skogarna här nere. De är mer öppna här och det finns mer folk runt om.
Men ängen och de där mjukamosskullarna påminner mig om Kalles mark/skog bakom "vårat" hus en bra bit in. Kallle har brukat berätta om när han var liten och vallade korna in i skogen där bakom tills de kom till en grind som han öppnade och släppte in dem i och sedan gick det på en äng där intill en sjö. Jag har varit där och sett det, det var fantastiskt vackert även fast det har växt igen en hel del sedan lilla kalle var en liten grabb.