Idag när jag stod och diskade med huvudet inne i mesegrytan så ploppade frågan upp igen. I den meditativa sysslan så kunde jag vidareutveckla svaret också:De som tjänar stora pengar i vårt samhällssystem är de som redan har pengar. Det är så knäppt att det behövs pengar för att kunna satsa tillräckligt för att kunna göra något som kan generera mera. Det värsta är att de som har pengar inte ens behöver göra något annat än att låna ut sina pengar till de kreativa och driftiga som har idéerna och handlingsförmågan. De som kan få något uträttat måste sedan använda sina intjänade slantar till att betala den som hade pengarna. Är det någon annan än jag som tycker det är ett orättvist system?
4 kommentarer:
Jag håller med om att det är en orättvis sanning. För det är de fattiga handlingskraftiga som har drömmar de vill förverkliga som de behöver pengar till. Men å andra sidan vet jag inte om det spelar någon roll ibland. Hade jag haft flera miljoner hade jag ändå lagt ut dem på att bygga mig en ny lagård, bygga upp ett jordbruk. Jag skulle ändå vilja leva på det här viset, för det är en livsstil jag trivs med. Men visst, om man hade haft lite mer pengar hade man kunnat utveckla sina drömmar lite mera.
Vi är i alla fall lyckliga! För man lever inte på det här viset eller gör det vi gör om man inte tyckte om det.
Jo jag håller med dej men det som känns jobbigt är att banken får så stor del av mina intjänade pengar i ränta.
Hej
Jag har varit företagare hela mitt vuxna liv och hatar att stå med "mössan i hand" hos banken. Nu är målet att göra sig skuldfri och aldrig mer behöva utsätta sig för det. Höga räntor, tunga amorteringar och ensam om risken, man kan faktiskt tappa sugen. Jag har gått med i JAK, ska ge banken lång näsa om något år.
Häslningar från Annelie Hansson som följt din blogg ett tag (letade egentligen på bloggar om fårproduktion men dina getter är verkligen trevliga!)
Jo visst känns det märkligt att man jobbar nonstop och ändå alltid lyckas vara pank - trots att ingen som helst lyxkonsumtion står på programmet.
Samtidigt som andra (höfre upp i röran) hävdar att "man måste bjuda till lite, alla måste dra ner på standarden!"
Lätt att säga med en månadslön som överskrider andras årslön!
Men en tröst är ju onekligen den höga livskvaliteten..!
Skicka en kommentar