Att sluta jobbet klockan fem behöver inte betyda "normal" arbetsdag...

Jag kände mej riktigt nöjd idag när jag kunde stänga dörren till mejeriet klockan fem och vara klar. Kvällen och det fina vädret utnyttjade jag genom att göra en picknick med mina barn och min pappa. För att göra det lite mera spännande så tog vi med våra 45 getter och den tvååriga vallhunden också. Vi satte oss på en sten och tuggade på varma mackor i solskenet. Runt oss gick getterna och tuggade sly. Vallhunden stirrade på dem medan den gamla settern stirrade på våra korvmackor.
Lite kul vallhundsträning blev det när vi senare gick och hämtade getterna som dragit sig upp i skogen för att äta lingonris. Stora stenar och många tallar att valla runt och över.
Senare på kvällen efter att ha somnat när jag nattade barnen insåg jag att dagens arbetspass inte alls var så normalt. Jag steg upp för att göra sista kvällspasset - en timmes förberedelse och städning inför morgondagens ystning. Dessutom hade ju arbetsdagen egentligen börjat redan tolv natten innan då jag var ner till mjölkrummet och pumpade över mjölken till ystningskaret, startade grytan och diskade mjölktanken. 01.30 var jag i säng för att 5.45 stiga upp igen och börja ystningen. Den höll som sagt på till 17 med två små avbrott då jag plockade upp barnen ur sängarna för att få iväg dem till sina ställen och ett strömavbrott då jag passade på att ta riktigt ledigt genom att låna grannens gitarr och spela lite.
Tur att jag på söndagen innan kunnat ta en riktig slappardag då det tom ingick lite "ligga på gräsmattan i solen och lyssna på skönsång".