Urkult i tider

Nu har jag gjort det igen. För femte dagen i rad kommer jag inte i säng före midnatt. Jag har ju konstaterat att jag är för gammal för att klara av sånt. Nåja jag har i alla fall haft roligt i helgen. Tyvärr hade jag bara min mobilkamera med in på festen men jag hoppas få eller kunna länka till bilder tagna av en nyvunnen vän.

Nu är årets folkfest vid Nämforsen över. Jag har Urkultat i 4 dagar kombinerat med ystning och försäljning av mina getostar. För att få biljetten till festplatsen har jag dessutom jobbat för Urkult i 8 timmar. Det blev svårt att få tiden att räcka till och då klämmer man in allt och hoppar över sömnen. Tur att barnen är hos mormor och morfar i sommarstugan i Finland.

På torsdagen steg jag upp 5 för att mjölka getterna. Vid 9-tiden satte jag igång ystningen så 16.10 var det bara mesekokningen kvar. Jag gick ner till älven och simmade samt tvättade mej och sen körde jag till Näsåker (min sjukskrivne man var hemma och passade mesekoket).

Väl där fick jag ett festivalband och pratade med Marie som redan denna dag var på plats från "Mat härifrån" och sålde ekologiska jordgubbar. Sedan vandrade jag bort mot festplatsen samtidigt som jag spanade in vilka försäljare som fanns på plats.

Denna kväll softade jag mest runt och hejade på dem jag kände. Försökte hinna med att höra på Räfvens kortkonserter precis innanför ingången men lyckades bara pricka in två låtar. "Jaipur Maharaja Brass Band" däremot gick inte att missa.De öste på med sina blåsinstrument lite överallt hela kvällen, glittriga och fina. Den enda konsert som jag lyssnade på ordentligt denna kväll var Vincents klockan tio. Han öste på och trivdes bra, tog fram sin videokamera och filmade publiken. Kul att presentationen av basisten Jesaja från Skogsnäs drog det största jublet.

Sedan var det bara att försöka hitta en bra plats i sluttningen inför Eldnatten vid midnatt. Jag lyckades klämma ner mej på en av de bekvämare "pensionärsplatserna" i en trappa. Eldnatten var som vanligt stämningsfylld. Karin höll ett invigningstal där vi blev påminda om de mångtusenåriga traditionerna utan att hon skulle berätta om det. Vitklädda dansare dansade capoeriainspirerad dans tillsammans med ett streetdansarpar. Två kvinnor kulade stämningsfyllt och eldartister från "Burn out punks" skötte eldeffekterna tillsammans med dansarna.

När jag lyssnat lite på Che Sudaka for jag hem för att avsluta arbetet i mejeriet. Mellan 2 och fem kokade jag färdigt mesen samt rörde och packade den. 2,5 timmar sov jag innan det var dags att packa bussen och åka tillbaka till Näsåker. Mellan 10 och 16 sålde jag getost och mese under parollen "Mat härifrån" för fulla muggar till lokalbefolkning och ditresta.Min goda vän den profesionella rovdjursspåraren Ingela kom med bussen under dagen. Lagom till klockan 17 hämtade jag hennes festivalband hos Alvaro som gjort artistmaten bakstage. Där skulle vi jobba under middagsserveringen. Vi gick runt lite pratade med bekanta och fick i oss lite mat för att 18.30 börja vårt arbetspass.

Backstage såg vi till att det fylldes på mat i buffén bestående av små kokta rödbetor i vinägrett, frissésallad, vitkålssallad, inkokt lax, rökt älgstek, pepparrotsröra till det, rökt fläskkarré från Bölen, gratinerad zuccini i tomatsås, kokt nypotatis från Åsmon, jordgubbar från Åsmon med vispad grädde. Allt var naturligtvis KRAV efterssom all mat inne på festområdet ska vara det. Dessutom plockade vi disk och diskade för fulla muggar samt torkade av borden emellanåt. Blev det tid över pysslade jag lite med elden eller någon för trivseln. Vi var så pass många så jag smet dessutom iväg en hel konsert och lyssnade på Räfven när de spelade på solscenen. Riktigt fartiga och roliga att se på och dansa till. Vårt arbetspass drog ut å tiden då det kom många eftersläntrare och åt ända till 23. Sedan diskade vi upp och städade så Ingela bara hann lyssna lite på Ellika och Solo medan jag satt och pratade med Sarah och provade hennes kläder i Jurttältet.

När Zifa spelat afrikansk sång och musik ett tag bestämnde vi oss för att det var vettigast att köra hem och sova. Den natten sov jag hela sex timmar men ändå blev vi sena och startade inte försäljningen före 11 på lördagen.Nu var Tara-Britta där också med sina naturprodukter plockade (eller samlade av bina) i skogarna kring Röån. Det var sådan rusch i försäljningen att jag inte hann ta upp min macka före vid 13.30 och det tog säkert en timme att hinna få i mig den. Osten tog slut så jag kunde med gott samvete packa ihop redan klockan 15 så jag hann ner till konserten med Glesbygd´n som sjöng reggae på arvidsjaursbondska. Jag fick koncentrera mej riktigt rejält för att hänga med i textraderna som var rätt så finurliga. De borde ha en översättningstextremsa så att även stockholmarna och andra med otränade öron skulle kunna njuta fullt ut och få lite klokt budskap till livs.

Sen var det dags att äta något. Vi hade av flera blivit rekomenderade det bengaliska tältet med sina goda wraps. Därinne kom man till en helt annan värld. Varmt och mysigt (fredagens väder var omänschligt kollt) satt besökarna på mattor kring bord med vattenpipor.Jag beställde wraps med bla falafel och vindolmar i och riktigt gott chai samt en dadelvalnötsgodbit. Där inne i lugnet kunde jag ha suttit hur länge som helst men vi behövde fixa lite pengar (jag hade hittat en snygg fleecetröja och en klatchig orange tshirt med texten Gledsbygdn så med maten hade jag gjort av med min snåla budget) och trixa med Ingelas hemresa innan Richard Thompson skulle spela 18.30. Ja, ja försök själva ta en snygg bild med en mobilkamera och scenstrålkastare! Men musikan var underbar. Tur att vi kunde höra honom från vår arbetsplats som ju var bakom stora scenen.

Även Ranarims flygande sångröster nådde ner till backstage men när jag hörde trummor så smet jag iväg för att dels se lite capoeirauppvisning och så hittade jag plötsligt kökschefen trummandes i en trumring:När sedan Watcha Clan kl 21.30 öste på med sina dundrande trummaskiner och sydliga energi så var vi många som sprattlade loss på det lilla dansgolvet backstage.

23.00 kastade Ingela och jag av oss värdinneansvaret och virvlade ut till nattens festligheter. I danslogen hade just Svjata Vatra börjat trolla fram estnisk-ukrainsk energi. Tyvärr hade jag inte ro att lyssna till fler än tre låtar innan jag ville iväg till Johan Piribauer och Gruvtolvans session på solscenen. Till min förvåning satt publiken framför scenen. Nåja jag är inte den som gör som alla andra utan jag gick och ställde mej brevid den minimala dansande kvintetten och gungade med i sångerna. Någon låt senare tröttnade de dansande och jag stod ensam framför soffpotatisarna som satt. Där bakom stod en stor publik som det ryckte i benen på. Plötsligt kom två energiska tjejer fram och bjöd upp mej och sedan strömmade även resten av publiken till. Nu var allt i sin ordning. Full dans framför Johans hårdrockiga progg.

Sist efter midnatt men absolut inte minst spelade KAL som var unga serbiska romer. Nu var jag så trött så jag försökte sätta mej ner och softa i en soffa backstage men kroppen började rycka och kastade ut mej på dansgolvet. Där hittade jag min vän som visade sig vara en briljant danskavaljer.

Polskan i danslogen hoppade vi över och for istället hem och packade nya ostar i två timmar innan sängen tog emot mej 5.15. 8.15 tog väckarklockan den ifrån mej.

Britta och jag höll ställningarna för Mat härifrån till 14 resp. 15. Vi glesbygdsbor var barnsligt förtjusta i att kunna bevittna ett lämmeltåg av människor som tog sig till alla bussar som skeppade iväg festivalfolket.

17 ramlade jag i säng igen där jag domnade bort till 20. Tog mej ner till mejeriet och förberedde måndagens ystning. Klockan 00.30 hade jag dessutom pumpat över mjölk och påbörjat nästa arbetspass. Medan mjölken pastöriserades passade jag på att sova i fem timmar. Sen upp och löpsätta för att under denna halvtimmes väntetid somna igen och snoza alarmet en hel halvtimme extra. Sedan har måndagen rullat på med en massa oförutsedda händelser som har förhindrat mej att ta flera tupplurar och nu sitter jag kl 1 på natten och skriver istället för att sova! Nä march i säng nu Tove!